NUTID

År 2020 och 2021 gjorde vi klart kostallet. Vi byggde om bottenplan och ovanplan som nu ska hyras ut. Vi har försökt bevara så mycket som möjligt av det ursprungliga kostallet på bottenvåningen och på ovanvåningen har vi isolerat med ekoisolering och klätt taket med träpanel, lagt in ett  rejält trägolv, samt satt upp nytillverkade fönster som vi återskapat efter de  fönster som fanns på  originalritningarna från 1876. Vi anpassade balkongdörrarna så bra vi kunde utifrån de spröjsade fönster som sitter på var sin sida om dörrarna. På originalritningen fanns här jalusidörrar för ventilation till hö och halm som förvarades på ovanvåningen. Utrymningsplan och spiraltrappa var vi tvungna att sätta på plats pga kravet för brandutrymning. Om inte de kom upp hade inte någon fått vistas på ovanvåningen.

Vi byggde också toaletter och ett pentry i det gamla mjölkrummet som fanns på bottenplan, på bilden ser ni mjölkrummet som är en gammal påbyggnad. Vi har inte hittat någon dokumentation om när påbyggnaden gjordes.

2020 fick vi även upp gårdslyktor och gatlyktor. Vi tog ner 4 stycken gamla gatlyktor som stod vid Hemvärnsgården. De var mycket illa åtgångna, där stod de på svaj, rostiga, trasiga och med endast två hela kupor, inköpta under krigsåren av Fortifikationsverket. Efter slipning, målning, restaurering och montering, pryder dom nu sin plats på gården och kommer att lysa vägen för alla som besöker oss under de mörka timmarna, året runt!

I maj 2020 var NM Gärdesgård här från Mockfjärd i Dalarna och byggde gärdesstaket åt oss enligt fin gammal tradition.
Släpen var lastade med undertryckt gran och färska granvidjor. Det blev fantastiskt vackert!

Snickeriornamenteringarna på ladugårdsbyggnaden har vi också återskapat. När vi bytte taket 2012 satte vi upp den första på södra sidan och 2019 fick vi ÄNTLIGEN möjlighet att sätta upp ytterligare fyra stycken. Vi fick även ett bidrag från Länsstyrelsen Skåne, Kulturmiljöenheten, för själva uppsättningen, vilket vi är jätteglada för, tack!

Den stora återuppbyggnaden

2011 bestämde sig Helsingborgs stad för att sälja Sofiero Ladugård genom ett anbudsförfarande med tillhörande upprustningskrav och vitesföreläggande om det inte uppfyllts  efter 3 år.

Det var inte många som var intresserade, på första visningen var vi 6 st intressenter, på den andra visningen var det endast 2 stycken kvar. Efter inlämnande av verksamhetsbeskrivning till staden fick vi köpa byggnaden, och nu började en lång resa framåt för att göra den rättvisa igen. 

Restaureringen startar

Här följer några bilder på hur Ladugården och miljön runt om såg ut vid övertagandet 2011.  

Något av det första som gjordes var att försöka hitta originalritningarna. Tjänstemännen i staden hade ingen aning om var de kunde befinna sig. Frågan gick nu vidare till Bernadottearkiven i Stockholm. De meddelade att någon från Helsingborgs stad varit på plats för ett antal år sedan och tagit med sig allt material som hade med Sofiero att göra, de misstänkte att ritningarna fanns i Helsingborg! Till slut hittade man originalritningarna på Helsingborgs stadsarkiv.

I köpekontraktet mellan staden och köparen stod det att samtliga ritningar på byggnaden skulle tillfalla köparen,
men när det kom på tal, vägrade Helsingborgs stad att ge ut ritningarna. För att kunna ta del av materialet fick vi anlita en fotograf.

Vi hade nu 3 år på oss att ta oss an den 2000 kvm stora byggnaden och göra klart den utvändiga delen. Nu gällde det att få bort allt dagvatten som ladugården badade i. Under åren hade vägdiken fyllts igen och grusvägen och innergården fyllts på så att marken lutade in mot byggnaden. Ett av hörnen på stallbyggnaden hade börjat ge sig iväg. Vi grävde försiktigt och göt underifrån för att stoppa katastrofen. Det visade sig 4 år senare, när vi skulle ansluta vatten till byggnaden, att den kommunala vattenledningen läckte och rörläckan låg precis i anslutning till hörnet. 1997 drogs nya vattenledningar till Sofiero Gård och troligtvis hade läckan pågått sedan dess!

Vi måste också få taket tätt. Nu fanns det ett gammalt korrugerat plåttak med stora hål i, där regnvattnet runnit igenom under många år. På flera ställen var mellanbjälklaget helt uppruttet. Den värsta delen var i kostallet -här fick 3 takstolar bytas helt. När vi började undersöka skicket på undertaket visade sig att hela kostallstaket var i så dåligt skick att  innertaket fick bytas och förstärkningar fick göras på samtliga takstolar.

Tillslut var förstärkningsarbetet klart och plåttaket bytt. Grundmurarna lagades och mycket träpanel ersattes med nya granebrädor. Samtliga fönster restaurerades, de allra flesta fick byggas upp i helt nytt material med kulturglas.

Charles Emil Löfvenskiölds snickeriornamenteringar som fanns på gavlarna på ladugården började vi återskapa och nu är dom på plats!

Under någon period hade gjuteväggarna, som stallbyggnaderna är byggda av, putsats med cementbruk. Stora bitar hade därför fallit av och för att rädda väggarna fick vi ta bort cementbruket och putsa om med hydrauliskt kalkbruk så att väggarna kunde andas igen.

På bilden kan man se en tegeldekor skymta fram ovanför och mellan fönsterna, tidigare satt två stycken smalare fönster under varje båge. Någon gång under 30-40 talet byttes fönsterna ut och ersattes med de som sitter här idag. Den ljusrosa färgen är "originalfärgen" och färgen är gjuteväggens egen "blandning".Man byggde upp gjuteväggarna genom att bygga formar ovanpå stengrunden, som man sedan fyllde med lite av varje. Tegelkross, kalk, kol, småsten mm, troligtvis använde man sig av sk Piséteknik.

Innan vi köpte Sofiero Ladugård 2011, fick jag tillåtelse att hyra och driva butik i häststallet av Helsingborgs stad. I 10 år fanns här en kombination av ett litet galleri och en blomster och inredningsbutik. Lokalen var inte brand, tillgänglighetsanpassad eller uppvärmd. Det fanns inte heller vatten eller andra faciliteter.

       

Att förvandla kungarnas gamla häststall till en nästintill inflyttningsbar bagerilokal