NUTID

I år har vi  fått upp gårdslyktor och gatlyktor. Vi tog ner 4 stycken som stod vid Hemvärnsgården. De var mycket illa åtgångna, där stod de på svaj, rostiga, trasiga och med endast två hela kupor, inköpta under krigsåren av Fortifikationsverket. Nu, efter slipning, målning, restaurering och montering, pryder dom sin plats på gården och kommer att lysa vägen för alla som besöker oss under de mörka timmarna, året runt!

I maj var NM Gärdesgård här från Mockfjärd i Dalarna och byggde gärdesstaket åt oss enligt fin gammal tradition.

Släpen var lastade med undertryckt gran och färska granvidjor. Det blev fantastiskt vackert!

Nu har vi fått upp snickeriornamenteringarna på ladugårdsbyggnaden! När vi bytte taket 2012 satte vi upp den

första på södra sidan, nu ÄNTLIGEN hade vi möjlighet att sätta upp ytterligare fyra stycken. Vi fick även ett bidrag

från Länsstyrelsen Skåne, Kulturmiljöenheten, för själva uppsättningen, vilket vi är jätteglada för! Tack!

Den stora återuppbyggnaden

2011 bestämde sig Helsingborgs stad för att sälja Sofiero Ladugård genom ett anbudsförfarande med tillhörande upprustningskrav och vitesföreläggande om det inte uppfyllts  efter 3 år.

Det var inte många som var intresserade, på första visningen var vi 6 st intressenter, på den andra visningen var det endast

2 stycken kvar.

Efter inlämnande av verksamhetsbeskrivning till staden fick vi köpa  byggnaden, och nu började en lång resa framåt för

att göra den rättvisa igen. 

Restaureringen startar

Här följer några bilder på hur Ladugården och miljön runt om såg ut vid övertagandet 2011.  

Något av det första som gjordes var att försöka hitta originalritningarna. Tjänstemännen i staden hade ingen aning om var de kunde befinna sig. Frågan gick nu vidare till Bernadottearkiven i Stockholm. De meddelade att någon från Helsingborgs stad varit på plats för ett antal år sedan och tagit med sig allt material som hade med Sofiero att göra, de misstänkte att ritningarna fanns i Helsingborg! Till slut hittade man originalritningarna på Helsingborgs stadsarkiv.

I köpekontraktet mellan staden och köparen stod det att samtliga ritningar på byggnaden skulle tillfalla köparen, men när det kom på tal, vägrade Helsingborgs stad att ge ut ritningarna. För att kunna ta del av materialet fick vi anlita en fotograf.

Vi hade nu 3 år på oss att ta oss an den 2000 kvm stora byggnaden och göra klart den utvändiga delen.

Nu gällde det att få bort allt dagvatten som ladugården badade i. Under åren hade vägdiken fyllts igen och grusvägen och innergården fyllts på så att marken lutade in mot byggnaden. Ett av hörnen på stallbyggnaden hade börjat ge sig iväg. Vi grävde försiktigt och göt underifrån för att stoppa katastrofen. Det visade sig 4 år senare, när vi skulle ansluta vatten till byggnaden, att den kommunala vattenledningen läckte och rörläckan låg precis i anslutning till hörnet. 1997 drogs nya vattenledningar till Sofiero Gård och troligtvis hade läckan pågått sedan dess!

Vi måste också få taket tätt. Nu fanns det ett gammalt korrugerat plåttak med stora hål i, där regnvattnet runnit igenom under många år. På flera ställen var mellanbjälklaget helt uppruttet. Den värsta delen var i kostallet -här fick 3 takstolar bytas helt. När vi började undersöka skicket på undertaket visade sig att hela kostallstaket var i så dåligt skick att  innertaket fick bytas och förstärkningar fick göras på samtliga takstolar.

Tillslut var förstärkningsarbetet klart och plåttaket bytt.

Grundmurarna lagades och mycket träpanel ersattes med nya granebrädor. Samtliga fönster restaurerades, de allra flesta fick byggas upp i helt nytt material med kulturglas.

Charles Emil Löfvenskiölds snickeriornamenteringar som fanns på gavlarna
på ladugården började vi återskapa och nu är dom på plats!

Under någon period hade gjuteväggarna, som stallbyggnaderna är byggda av,
putsats med cementbruk. Stora bitar hade därför fallit av och för att rädda väggarna fick vi ta bort cementbruket och putsa om med hydrauliskt kalkbruk så att väggarna kunde andas igen.

På bilden kan man se en tegeldekor skymta fram ovanför och mellan fönsterna, tidigare satt två stycken smalare fönster under varje båge. Någon gång under 30-40 talet byttes fönsterna ut och ersattes med de som sitter här idag. Den ljusrosa färgen är "originalfärgen" och färgen är gjuteväggens egen "blandning".

Man byggde upp gjuteväggarna genom att bygga formar ovanpå stengrunden, som man sedan fyllde med lite av varje.
Tegelkross, kalk, kol, småsten mm, troligtvis använde man sig av sk Piséteknik.

Innan vi köpte Sofiero Ladugård 2011, hyrde jag häststallet av Hbg stad i 10 år och drev en blomster- och inredningsbutik.

Lokalen var inte uppvärmd och det fanns inte vatten eller andra faciliteter. Men det var en rolig tid och eftersom jag bodde

(och bor) på gården, fungerade det bra.

     

       

Att förvandla kungarnas gamla häststall till en nästintill inflyttningsbar bagerilokal