Sofiero gård byggdes 1877 efter ritningar av lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld och slottsarkitekten Magnus Isæus. Gården var fram till 1964 lantbruksegendom under Sofiero slott som var kungafamiljens privata lustslott.
Därefter ägdes gården av Helsingborgs stad fram till 2010 när Jessica Nederman tog över. Hennes vision är att upprusta och bevara Sofiero gård för framtiden genom att introducera nya verksamheter. I mitt examensarbete vill jag undersöka hur gården kan anpassas till nya användningsområden utan att förlora de egenskaper som gör den unik och attraktiv.
Gårdens historiska miljö och arkitektur är dess främsta tillgång. Det är platsens unika atmosfär som lockar besökare. Den har kvaliteter som behöver bevaras och förstärkas. En avgörande faktor är även det gynnsamma läget nära Helsingborgs stad samt Sofiero slott och park med stort antal besökare. Det omgivande naturlandskapet bidrar också till upplevelsevärdet.
Sofieros ekonomibyggnader är mycket representativa för 1800-talets ideal och har sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck till stor del bevarat.
Byggnaderna har tydliga spår av verksamheten som funnits tidigare och ger en inblick i hur ett lantbruk bedrevs för hundra år sedan. Varje del av byggnaden har olika volym, ljus och material beroende på hur de har använts. De ursprungliga funktionerna har skapat deras inbördes varierande karaktär. Stallet har kvar sina spiltor, foderkrubbor och stengolv.
Program för gården har upprättats i samarbete med gårdens ägare Jessica Nederman. Med utgångspunkt från hennes önskemål har jag valt att fokusera på försäljning, kulturupplevelse, hantverk, restaurang och kontor.
Dessa användningsområden kräver olika stora ingrepp. Jag har undersökt vilka delar av byggnaderna som ägnar sig bäst åt de respektive funktionerna. I mitt förslag till ombyggnad har jag strävat efter att bevara och vidareutveckla byggnadernas arkitektoniska uttryck inom ramen för moderna brukarkrav.
